Hovrättens historia

Sidans innehåll

Historia

Kungliga Vasa hovrätt 1776 – 1808

Vasa hovrätt grundades år 1775. När Kung Gustav III på sin eriksgata försommaren 1775 anlände till Tavastehus, fattade han den 20 juni 1775 ett formellt beslut om administrativ och judiciell indelning.

Medalj, slagen i ära av hovrättens grundande

Kungen utnämnde 27.6.1775 Åbo hovrätts yngsta hovrättsråd Adolf Fredrik Silversparre och flottans överkrigsdomare Adolf Tandefelt till hovrättsråd samt fem assessorer.

Sommaren 1776 utnämnde kungen revisionssekreterare, friherre Arvid Fredrik Kurck, 41 år, till president.

Den högtidliga invigningen av hovrätten hölls i Stockholms slott den 28 juni 1776. Greve Gustav Johan Ehrenssvärd har i sina detaljerade memoarer skildrat invigningen bland annat med orden ”sådana festligheter har inte firats i Sverige sedan Gustav II Adolfs dagar”. Hovrätten påbörjade sina sessioner 21.8.1776.

President Reuterholm underrättade den 1 mars 1808 hovrättspersonalen, som var samlad till session, om budet han fått från Lovisa att ryska trupper anfallit Finland. Ryska trupper kom även till Vasa. Överbefälhavare Buxhoevden gav order om att verksamheten skulle fortsätta utan avbrott. Hovrättens medlemmar svor, liksom övriga finländska tjänstemän, kejsaren trohetsed, utom advokatfiskalen lagman Bergvald som fängslades och fördes till Åbo. Han dömdes till döden men benådades. Han blev senare adlad i Sverige och tog namnet Wasastjerna.

Hovrätten råkade mitt upp i krigstumultet 1808, när finska och svenska trupper ryckte fram och försökte återerövra sina områden. I Vasa började ett plundringståg utan motstycke i 1808-1809 års krigshistoria. Ryska soldater trängde även in i hovrätten och dödade vaktmästare Abraham Wilén. De hotade också president Reuterholm, som dock överlevde tack vare sin hustrus hjärtskärande bön om nåd. Presidentens guldföremål bortrövades och ordensstjärnan på hans bröst slets loss. Efter denna händelse flyttade Reuterholm till sin lantgård och kom aldrig tillbaka för att sköta sin tjänst.

Den 25 augusti 1808 blev kungliga Vasa hovrätt kejserliga Vasa hovrätt. Greve Bushoevdens order lydde ”den 21 oktober bör kejserliga Vasa hovrätts medlemmar, vid äventyrande av förlust av liv och egendom, utan dröjsmål lyda mina order”. Så småningom återkom de ledamöter som flytt för sina liv i tjänst. I och med freden i Fredrikshamn 1809 tog kontakterna över Bottenviken slut. Presidentens stol, Gustav III:s gåva

Kejserliga Vasa hovrätt 1808 – 1917

År 1818 reformerades Vasa hovrätt genom att en andra avdelning grundades. Kejsar Alexander I besökte hovrätten och donerade sitt porträtt till hovrätten efter att ha sett porträttet i helfigur av kung Gustav III. Redan år 1812 hade man tagit upp frågan om inrättandet av en överrätt i Viborgs län. Den tredje hovrätten, Östra Finlands hovrätt, grundades dock först år 1839 i Viborg.

Ofärdsåren var svåra öven för Vasa hovrätt. Majoriteten av Vasa hovrätts ledamöter vägrade besvara den förfrågan som riktades till dem med stöd av den olagliga värnpliktslagen, om det i hovrätten eller i dess underätter fanns personer som borde befrias från aktiv värnplikt. Generalguvernör Bobrikov lät då avsätta de tre i tjänsteålder äldsta obstruerande ledamöterna i alla hovrätter, vilka deltagit i beslutet. Även andra orsaker till avsättningar förekom. Först efter att lagligheten återställts i och med 1905 års manifest, återinträdde i tjänst nästan alla de hovrättsledamöter som hade blivit avsatta. President Borenius lyckades dock under de svåra förhållandena vid Vasa hovrätt bevara den goda andan och förhindrade på så sätt demonstrativa massavgångar, vilka endast skulle ha försämrat hovrättens så svåra situation.

Vasa hovrätt 1917 –

Vasa hovrätts domkrets har då och då förändrats under Finlands självständighetstid. Vanligen har avsikten varit att utjämna målantalet vid de olika hovrätterna.

År 1962 grundades vattenöverdomstolen som överrätt för vattendomstolarna och arbetade som en division i Vasa hovrätt till år 1987, då den blev en självständig överrätt. Under 1970-talet inrättades två extra divisioner i hovrätten, vilket medförde en ökning av personalen.

De efterkrigstida vanliga regleringsbrotten och olika trafikbrott beroende på ökad trafik innebär ökad arbetsmängd. Rovaniemi hovrätt grundades 1979, vilket innebar en minskning av Vasa hovrätts målbalans. Den uppgick som mest till över 6000 oavjorda mål med en behandlingstid som översted två år. För närvarande arbetar cirka 60 tjänstemän i Vasa hovrätt. Hovrätten är uppdelad i två självständiga resultatansvariga avdelningar. Varje avdelning leds av en avdelningschef.

Vasa hovrätt har under sin verksamhet arbetat oavbrutet trots svåra förtrycksperioder och krigsår. Vasa hovrätt leds i dag av den trettiotredje presidenten Tapani Vasama.

Källa

Vaasan hovioikeus 1776 – 1976 : 200-vuotishistorian pääpiirteitä / Yrjö Blomstedt. – //Vaasan hovioikeus 1776 – 1976 – Vasa Hovrätt : kirjoituksia ja kuvia 200-vuotistaipaleelta / toim. Erkki Rintala. – Vaasa, 1976. – ISBN 951-99083-2-3

Verksamhetsutrymmen

Hovrätten verkar i det av arkitekt C.A. Setterberg ritade huset, som är beläget i hovrättsparken. Det stod färdigt år 1862. Byggnaden genomgick en fullständig restaurering under 1970- och 1980-talen.

2. våningen

Vasa hovrätts domkrets är indelad i tre ”hovrättstingskretsar” sålunda, att hovrätten håller huvudförhandlingar förutom i hovrättshuset och justitiehuset i Vasa, i justitiehusen i Jyväskylä och Björneborg. I Jyväskylä hålls i regel huvudförhandlingar i ärenden som inkommit från Mellersta Finlands tingsrätt samt i Björneborg ärenden från Satakunta tingsrätt samt i Vasa ärenden från övriga tingsrätter inom hovrättens domkrets.

Leopoldska huset

Projektet att bygga ett eget hus för Vasa hovrätt startade redan sommaren 1775. Byggnadsarbetena avslutades dock först 1786. Fram till dess arbetade hovrätten i hyrda utrymmen i det hus som ägdes av borgmästaren i Vasa Erik Ludolph Leopold.

Hovrättshuset i det gamla Vasa

Under sin berömda eriksgata sommaren 1775 gav kung Gustav III hovrättsrådet Adolf Fredrik Silfversparre i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att bygga ett hus för den nygrundade hovrätten. Samma år fick överintendent Carl Fredrik Adelcrantz i uppdrag att utarbeta ritningar och kostnadskalkyl.

Kungen önskade att byggnaden skulle kontrueras och smyckas i enlighet med dess värdighet. Den skulle visa kungens varma omtanke om skipande av lag och rätt åt de trogna undersåtarna liksom även om hans vilja att förkorta deras långa väg till domstolen. Dessutom skulle byggnaden utgöra ett minne över hans första besök i Finland.

Vasa stad donerade sanden och leran. Ilmola socken donerade erforderliga stockar och balkar. Storkyro socken ansvarade för transporten av virket till Vasa. Invånarna i Pedersöre donerade 1200 furustammar som sågats till bräder. Hovrättshuset som var färdigt år 1786 definieras som en svensk representant för Ludvig XV:s klassicism och en del av den europeiska domstolsbyggnadstrationen.

Ändringsarbetena i det gamla hovrättshuset startade omedelbart efter hovrättens flyttning och redan samma år 1862 före julen vigdes huset till kyrka i Korsholms församling.

Det nya hovrättshuset

Hovrättshuset som var omgivet av ett grönområde räddades undan förstörelse vid Vasa brand 3.8.1852. Kort efter branden beslöt man bygga upp det nya Vasa. Kejsaren Nikolai I gav 2.2.1854 ett reskript om flyttningen. I enlighet därmed beviljades även hovrätten medel för byggande av ett nytt hus i det nya Vasa, länets huvudstad.

Länsarkitekt Carl Axel Setterberg fick i uppdrag att planera de offentliga byggnaderna i Vasa, även hovrättshuset. Setterberg övervakade själv byggnadsarbetet. Huset stod färdigt i början av augusti 1862, då också stadsprivilegierna överfördes från det gamla Vasa till den nya staden, Nikolaistad. Hovrätten påbörjade sitt arbete i det nya huset den första augusti 1862. Det av Setterberg planerade nya hovrättshuset är en väl bevarad, betydande företrädare för den nygotiska arkitekturen i vårt land.

I hovrätten finns värdefulla tavel- och konstsamlingar samt antika möbler och föremål med rättens sigill. Källarvåningen

Källor

Vaasan hovioikeus 1776 – 1976 Vasa hovrätt : Kirjoituksia ja kuvia 200-vuotistaipaleelta / red. Erkki Rintala. – Vasa, 1976. – ISBN 951-99083-2-3

Minnen från Themis skådebana : kulturhistoriska arvedelar i Gustav III:s hovrätt / red. Virpi Harju, Vasa hovrätt, Statens konstmuseum. – Helsingfors, 1996. – 117 s. – ISBN 951-53-1014-8

Themiksen temppeli : Vanhan Vaasan hovioikeudentalo Kustaa III:n valistuspyrkimysten monumentti / Virpi Harju. – Jyväskylä : Jyväskylä universitet, 1997. – 254 s. – (Avh.). – ISBN 951-39-0117-3

Vasa hovrätts presidenter och porträtter

1. Arvid Friedrich Kurck 1776 – 1781, målad av Lorens Pasch pinx

2. Carl Bonde 1781 – 1788, målad av Per Krafft den äldre 1787

3. Carl Johan Gyllenborg 1789 – 1791, målad av Lorens Pasch pinx

4. Johan Gustaf von Carlson 1792 – 1794, målad av Anders Eklund 1794

5. Jöran Wilhelm Lode 1795 – 1796, medaljong av Samuel Hoffmeister 1794

6. Axel Christian Reuterholm 1796 – 1811, målad av Lovisa Ch. Reuterholm

7. Erik Johan Bergenheim 1811 – 1816, av okänd konstnär

8. Carl Fredrik Rotkirch 1817 – 1832, målad av Mathilda Rotkirch 1839

9. Carl Adam Adlerstjerna 1833 – 1841, av okänd konstnär

10. Ernst Fredrik Brander 1841 – 1856, målad av A. Tholander

11. Johan Wilhelm Forsman 1856 – 1862, målad av Hilda Granstedt 1893

12. Selim Ekbom 1862 – 1886, målad av Arvid Liljelund 1886

13. Robert August Montgomery 1886 – 1887, målad av Torsten Wasastjerna 1890

14. Gustaf Wilhelm Råbergh 1887 – 1890, målad av Arvid Liljelund 1890

15. Johan Charles Emil af Frosterus 1890 – 1900, målad av Eero Järnefelt 1901

16. Nils Isak Fellman 1900 – 1902, målad av Väinö Hämäläinen 1920

17. Henrik Gustaf Borenius 1902 – 1909, målad av Eero Snellman

18. Frans Viktor Eriksson 1910 – 1915, målad av Tauno Miesmaa 1926

19. Karl Gustaf Söderholm 1917 – 1923, målad av Tauno Miesmaa 1926

20. Kaarlo Yrjö Benedictus Ignatius 1923 – 1927, målad av C. J. Danielson 1932

21. Axel Johan Alfons Cederberg 1927 – 1933, målad av Vilho Sjöström 1933

22. Hugo Albert Malmberg 1933 – 1934, målad av Wilho Sjöström 1936

23. Bror Justus Gräsbeck 1935 – 1953, målad av Kirsti Rein 1954

24. Felix Johansson 1953 – 1957, målad av Kirsti Rein 1956

25. Karl Eero Harald Corell 1957 – 1970, målad av D. Wallensköld-Lindeman 1960

26. Ista Paavo Alkio 1970 – 1972, målad av Martta Wendelin 1962

27. Eero Ivar Rewell 1972 – 1975, målad av Veikko Vionoja 1975

28. Hanni Ritva Soilikki Hyöky 1975 – 1989, målad av Vuokko Kimari 1981

29. Erkki Kustaa Rintala 1989 – 1998, målad av Marjatta Hanhijoki 1998

30. Rolf Ingvar Krook 1998 – 2004, målad av Hans Westergård 2005

31. Mikko Könkkölä 2005 – 2009, målad av Jani Järvinen

32. Olli Varila 2009 – 2014, målad av Pasi Tammi

33. Tapani Vasama 2014 – 2023, målad av Jan Neva

34. Sakari Laukkanen 2023 –