Verksamhetsutrymmen

Vasa hovrätts domkrets är indelad i tre "hovrättstingskretsar" sålunda, att hovrätten håller huvudförhandlingar förutom i hovrättshuset och justitiehuset i Vasa, i justitiehusen i Jyväskylä och Björneborg. I Jyväskylä hålls i regel huvudförhandlingar i ärenden som inkommit från Mellersta Finlands tingsrätt samt i Björneborg ärenden från Satakunta tingsrätt samt i Vasa ärenden från övriga tingsrätter inom hovrättens domkrets.

Leopoldska huset

Projektet att bygga ett eget hus för Vasa hovrätt startade redan sommaren 1775. Byggnadsarbetena avslutades dock först 1786. Fram till dess arbetade hovrätten i hyrda utrymmen i det hus som ägdes av borgmästaren i Vasa Erik Ludolph Leopold.

Hovrättshuset i det gamla Vasa

Under sin berömda eriksgata sommaren 1775 gav kung Gustav III hovrättsrådet Adolf Fredrik Silfversparre i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att bygga ett hus för den nygrundade hovrätten. Samma år fick överintendent Carl Fredrik Adelcrantz i uppdrag att utarbeta ritningar och kostnadskalkyl.

Kungen önskade att byggnaden skulle kontrueras och smyckas i enlighet med dess värdighet. Den skulle visa kungens varma omtanke om skipande av lag och rätt åt de trogna undersåtarna liksom även om hans vilja att förkorta deras långa väg till domstolen. Dessutom skulle byggnaden utgöra ett minne över hans första besök i Finland.

Vasa stad donerade sanden och leran. Ilmola socken donerade erforderliga stockar och balkar. Storkyro socken ansvarade för transporten av virket till Vasa. Invånarna i Pedersöre donerade 1200 furustammar som sågats till bräder. Hovrättshuset som var färdigt år 1786 definieras som en svensk representant för Ludvig XV:s klassicism och en del av den europeiska domstolsbyggnadstrationen.

Ändringsarbetena i det gamla hovrättshuset startade omedelbart efter hovrättens flyttning och redan samma år 1862 före julen vigdes huset till kyrka i Korsholms församling.

Det nya hovrättshuset

Hovrättshuset som var omgivet av ett grönområde räddades undan förstörelse vid Vasa brand 3.8.1852. Kort efter branden beslöt man bygga upp det nya Vasa. Kejsaren Nikolai I gav 2.2.1854 ett reskript om flyttningen. I enlighet därmed beviljades även hovrätten medel för byggande av ett nytt hus i det nya Vasa, länets huvudstad.

Länsarkitekt Carl Axel Setterberg fick i uppdrag att planera de offentliga byggnaderna i Vasa, även hovrättshuset. Setterberg övervakade själv byggnadsarbetet. Huset stod färdigt i början av augusti 1862, då också stadsprivilegierna överfördes från det gamla Vasa till den nya staden, Nikolaistad. Hovrätten påbörjade sitt arbete i det nya huset den första augusti 1862. Det av Setterberg planerade nya hovrättshuset är en väl bevarad, betydande företrädare för den nygotiska arkitekturen i vårt land.

I hovrätten finns värdefulla tavel- och konstsamlingar samt antika möbler och föremål med rättens sigill.

Källor

Vaasan hovioikeus 1776 - 1976 Vasa hovrätt : Kirjoituksia ja kuvia 200-vuotistaipaleelta / red. Erkki Rintala. - Vasa, 1976. - ISBN 951-99083-2-3

Minnen från Themis skådebana : kulturhistoriska arvedelar i Gustav III:s hovrätt / red. Virpi Harju, Vasa hovrätt, Statens konstmuseum. - Helsingfors, 1996. - 117 s. - ISBN 951-53-1014-8

Themiksen temppeli : Vanhan Vaasan hovioikeudentalo Kustaa III:n valistuspyrkimysten monumentti / Virpi Harju. - Jyväskylä : Jyväskylä universitet, 1997. - 254 s. - (Avh.). - ISBN 951-39-0117-3