Militära rättegångar

Militära rättegångsärenden är de mål som gäller militära brott. Andra mål som handläggs som militära rättegångsärenden är åtal mot soldater för vissa gärningar för vilka straff föreskrivs i strafflagen. En förutsättning är att gärningen har riktat sig mot försvarsmakten eller någon annan militär (krigsman). Som militära rättegångsärenden handläggs dessutom åtal för gärningar för vilka det föreskrivs om straff i värnpliktslagen.

Vem deltar i handläggningen av målet?

Målet i tingsrätten handläggs av ordföranden, dvs. lagmannen eller en tingsdomare, och två militära ledamöter. Vid hovrätterna och högsta domstolen hör likaså två militära ledamöter till den ordinarie sammansättningen på vissa villkor.

Åklagare i militära rättegångsärenden är de distriktsåklagare och specialiståklagare som riksåklagaren förordnat till dessa uppgifter. Åklagaren skall väcka åtal för ett brott som ska behandlas såsom militärt rättegångsärende, även om målsäganden inte har framställt någon åtalsbegäran.

Du kan läsa mer på sidan Handläggning av brottmål .

Var handläggs målet?

Militära rättegångsärenden behandlas vid alla andra tingsrätter än Åland. Fullföljdsdomstol är Helsingfors hovrätt och dess avgöranden överklagas hos högsta domstolen. Den tingsrätt som handlägger målet bestäms under enligt förutsättningar som bestäms i lag.

Åklagaren ska utföra åtalsprövning och vidta andra åtgärder i militära rättegångsärenden skyndsamt. Även i domstolen ska dessa mål handläggas skyndsamt.

Krigsrätter

Vid krigsrätten behandlas militära rättegångsärenden. På ett område som har förklarats vara i krigstillstånd kan tillsättas krigsrätt att behandla brottmål i stället för allmän underrätt. Detta ska ske om det är nödvändigt för att rättskipningen ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Till krigsrätten hör ordföranden och två andra ledamöter. Huvudstaben förordnar en åklagare och dennes ersättare vid krigsrätten.

Du kan läsa mer i militära rättegångslagen .