Handläggningsskeden i ett tvistemål

Om tvistemål som gäller barn kan läsa mer här .

Väckande av ett mål

Ett tvistemål blir anhängigt när en skriftlig stämningsansökan, som käranden har skickat, kommer in till tingsrättens kansli. Stämningsansökan kan inlämnas också på elektronisk väg. I vissa fall är det obligatoriskt att använda e-tjänsten. Du kan läsa mer om e-tjänsten .

I stämningsansökan ska uppges domstolens namn, parternas dvs. kärandens och svarandens samt ombudens och vittnenas namn och kontaktinformation.

I stämningsansökan lägger käranden fram vad hen kräver av svaranden och på vilka grunder. Käranden kan också yrka på ersättning för rättegångskostnader.

Till stämningsansökan ska fogas det avtal eller det dokument som kravet eventuellt grundar sig på. Käranden ska också uppge vilken bevisning, dvs. skriftliga bevis och/eller personbevisning, det finns. Är det fråga om ett enkelt ostridigt ford-ringsmål, d.v.s. ett så kallat summariskt tvistemål, behöver grunderna som framläggs i stämningsansökan inte vara lika detal-jerade som i vanliga tvistemål. Du kan läsa mer om summariska tvistemål här .

Av käranden i ett tvistemål tas det ut en rättegångsavgift .

Om en part inte klarar av kostnaderna för rättegången, kan dessa under vissa förutsättningar betalas av statens medel (rättshjälp). Du kan läsa mer om rättshjälp här .

Förberedelse

I förberedelsen av målet undersöker handläggaren stämningsansökan och ber vid behov om ytterligare utredning.

Efter att ha undersökt stämningsansökan utfärdar domstolen en stämning, i vilken svaranden uppmanas att inom utsatt tid ge ett skriftligt svaromål. I stämningen ges svaranden anvisningar om vad som ska nämnas i svaromålet. Stämningen delges svaranden per telefon, per post eller av stämningsmannen.

Om svaranden inte lämnar något svaromål, avgör tingsrätten målet genom tredskodom. Den meddelas i tingsrättens kansli utan att käranden eller svaranden kallas till domstolens sammanträde. En tredskodom kan verkställas omedelbart och borgenären kan inlämna den till utmätningsmannen. Tingsrätten sörjer inte för verkställigheten av domen, utan borgenären bör själv kontakta svaranden och utsökningsväsendet.

En svarande mot vilken en tredskodom har meddelats, har rätt att söka ändring i domen inom 30 dagar från det att hen fick del av den. Detta förfarande kallas återvinning.

Om svaranden ger sitt svar (svaromål) och motsätter sig talan, fortsätter behandlingen antingen vid skriftlig eller muntlig förberedelse. Vid förberedelsen utreds parternas yrkanden och grunderna för dem samt vad parterna är oeniga om, vilka bevis som kommer att läggas fram och vad som ska styrkas med varje bevis samt om det finns förutsättningar för förlikning.

Vid skriftlig förberedelse kan tingsrätten uppmana en part att ge in ett skriftligt yttrande om en viss fråga till tingsrätten. Även ett tvistigt mål kan i vissa fall avgöras direkt efter den skriftliga förberedelsen. Detta förutsätter att parterna sam-tycker till detta och att det är uppenbart onödigt att hålla huvudförhandling. Orsaken kan vara t.ex. att man inte hör vitt-nen i målet.

Muntlig förberedelse sker vid ett särskilt förberedelsesammanträde, till vilken parterna i tvisten kallas. Vid förberedelse-sammanträdet utreds de omständigheter beträffande vilka parterna i tvisten är oense. Dessutom utreds möjligheterna att lösa saken genom förlikning. Om man vid sammanträdet når förlikning, fastställs denna av tingsrätten, och saken är därmed slutgiltigt avgjord. Om förlikning inte kan nås, avslutas den muntliga förberedelsen och saken överförs till huvudförhand-ling.

Parterna ska förbereda sig omsorgsfullt för förberedelsesammanträdet. De ska ha med sig alla skriftliga bevis som de åbe-ropar. De ska också veta vem de vill att hörs som vittnen och vittnenas kontaktuppgifter. Frågorna som ställs vid förbere-delsesammanträdet kan vara mycket detaljerade och parterna ska kunna besvara dem. Om behandlingen måste uppskju-tas på grund av en parts försummelse, kan hen åläggas att ersätta de kostnader som föranleds av uppskjutandet.

Muntliga förberedelser kan också ordnas i form av telefonförhandlingar, t.ex. då parterna bor långt från domstolsorten.

Även den muntliga förberedelsen kan i vissa fall lämnas bort och då kan målet överföras till huvudförhandling direkt efter den skriftliga förberedelsen.

Huvudförhandling

I enkla mål kan huvudförhandlingen hållas genast efter det förberedande sammanträdet. I mera komplicerade ärenden, där det finns vittnen, hålls huvudförhandlingen vid en tidpunkt som avtalas separat.

Först redogör ordföranden för resultatet av förberedelsen och parternas yrkanden. Efter detta ska käranden och svaran-den mer detaljerat motivera sina yrkanden. Därefter går man igenom de skriftliga bevisen och hör vittnen. Huvudförhand-lingen slutar med parternas slutplädering, i vilken de lägger fram sin uppfattning om hur målet borde avgöras.

Parterna ska förbereda sig omsorgsfullt även inför huvudförhandlingen. Det är viktigt att allt som är väsentligt i saken tas upp. Vid huvudförhandlingen får man inte längre åberopa nya omständigheter eller sådana bevis som inte har åberopats vid förberedelsen, om det inte finns en giltig orsak till att de inte har åberopats. Huvudförhandlingen kan enbart i undan-tagsfall uppskjutas.

Oftast är den domare som har lett förberedelsen ordförande vid huvudförhandlingen och hen avgör målet på egen hand. Vid behov kan huvudförhandlingen hållas i en sammansättning med tre domare.

Avgörandet

I ett tvistemål ges avgörandet antingen genast efter sammanträdet eller senare i kansliet, varvid parterna kan få läsa avgö-randet där. På begäran kan avgörandet sändas till parterna, till exempel per e-post. Avgörandet kallas dom eller beslut.

Den som inte är nöjd med avgörandet får söka ändring genom besvär hos hovrätten enligt anvisningarna som fogats till avgörandet.

Om avgörandet inte överklagas inom utsatt tid, vinner det laga kraft, dvs. blir slutligt.

Tingsrätten verkställer inte beslutet utan parten ska själv kontakta motparten eller utsökningen.

Brådskandeförklaring av ett mål

En part kan yrka att tingsrätten förklarar hens ärende brådskande. Ett ärende kan förklaras brådskande enbart i undantags-fall om det finns synnerligen vägande skäl. Vid prövningen om ett ärende ska förklaras brådskande beaktas bland annat hur länge rättegången redan har pågått, ärendets natur och dess betydelse för parten. Parten ska lämna in en skriftlig ansökan där hen anger de omständigheter som yrkandet om brådskandeförklaring grundar sig på. Ärendet avgörs av tings-rättens domare. Ärenden som har förklarats brådskande ska behandlas i tingsrätten utan ogrundat dröjsmål före andra ärenden.