Vad är våld och vad säger lagen om minderårigas sexuella förhållanden?

Alla människor, oavsett ålder, har rätt att själva bestämma och råda över sin egen kropp. Ingen får ingripa i den ungas kropp och kränka hens självbestämmanderätt, vare sig det är fråga om en partner, en förälder, en anställd vid en inrättning, en vän eller en helt okänd person. I Finlands grundlag konstateras detta på följande sätt: ”Alla har rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet.” och dessutom ”Den personliga integriteten får inte kränkas och ingen får berövas sin frihet godtyckligt eller utan laglig grund.”

Bestämmelserna och straffen i strafflagen grundar sig på denna bestämmelse i situationer där en människas integritet kränks.

Vad är våld?

Våld gör människor illa och kränker människors integritet. I Finland är våld aldrig acceptabelt. Endast i en äkta självförsvarssituation kan man bli tvungen att tillgripa våld. Också t.ex. polisen eller en väktare får tillgripa maktmedel, om det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift.

Det är dock viktigt att veta att man inte får tukta eller aga ett barn eller en ung person genom att göra barnet eller den unga personen illa, inte hemma, i skolan, på stan, på vårdplatsen eller i hobbyer. Det är inte alltid fråga om att slå, sparka eller annat fysiskt våld, utan det kan också handla om psykiskt våld, hedersrelaterat våld eller sexuellt våld.

Med psykiskt våld avses till exempel verbal kränkning eller hot mot någon annan. Till psykiskt våld hör också till exempel ett hotfullt kroppsspråk (plötsliga rörelser, höjning av rösten, obehagligt närmande), som offret kan uppleva som mycket skrämmande även om det inte sker någon egentlig fysisk kontakt.
Teknologi kan också användas för kontroll, isolering, utpressning, kränka, svartmåla, skrämma eller bestraffa någon annan. Då talar man om digitalt våld.

Vad säger lagen om sexuella förhållanden mellan unga?

Sex måste alltid baseras på frivillighet och samtycke.

Deltagande i en sexuell handling är inte frivilligt, om den unga:

1) inte verbalt, genom sitt beteende eller på något annat sätt har uttryckt att personen deltar frivilligt,
2) har tvingats till en sexuell handling genom våld på person eller genom hot, eller
3) inte har kunnat utforma eller uttrycka sin vilja på grund av medvetslöshet, sjukdom, funktionsnedsättning, rädsla, kraftig berusning eller nedsatt medvetandetillstånd eller på grund av att situationen uppstått plötsligt eller att en särskild maktposition allvarligt missbrukats eller av någon annan därmed jämförbar orsak.

åldersgräns

• Åldersgränsen på 16 år gäller ändå inte situationer där två ungdomar har ett förhållande där de båda vill ha sex och där det inte förekommer några påtryckningar eller hot.
• Den högre skyddsåldern på 18 år tillämpas i situationer där en vuxen som är särskilt viktig i den ungas liv begår sexuella handlingar mot en minderårig. Om en ung persons tränare, lärare, förälder, arbetsgivare, terapeut eller någon annan närstående vuxen försöker ha sexuellt umgänge med en ung person under 18 år, gör hen sig skyldig till brott.

Sexuella handlingar innebär inte bara samlag utan också flera olika sexuellt nyanserade handlingar som en minderårig tvingas se, uppleva eller göra. Meddelanden som gäller sex eller nakenhet, olämplig beröring, krav på nakenbilder eller att visa porr för barn under 16 år är exempel på förbjudna sexuella handlingar.

Sexuellt våld kan vara fysiskt tvång, men också något annat. Det kan vara lockande, övertalning eller beröm. På detta sätt kan en ung person fås att göra saker som hen själv inte är redo att göra. Det kan också vara att en vuxen köper eller erbjuder en ung person rusmedel, pengar eller märkesvaror i utbyte mot sex.

Också i sociala medier, i olika applikationer och på webbspelsplattformar kan man bli utsatt för sexuella handlingar. Det kan vara fråga om våld eller något annat brott, även om den vuxna och den unga personen inte ens har träffats i samma rum eller aldrig har träffats någon annanstans än på nätet.

I 20 kap. i strafflagen finns närmare bestämmelser om olika sexualbrott.

Om du upplever trakasserier, sexuellt våld eller misstänker att du har fallit offer för ett brott, får du hjälp:

• Information om när definitionen av ett brott uppfylls, hur man anmäler polisen om man misstänker brott och var hjälp finns att få i olika situationer (nuoretjarikollisuus.fi)
• Information om vad man kan göra om en vän utsätts för trakasserier, lockelser eller sexuellt våld
• Sexualbrottslagstiftning (oikeusministerio.fi/sv)
• Nödnumret 112 (Nödcentralsverket)

Hur kan jag få hjälp när saker och ting inte är bra?

Om du blir illa eller orättvist behandlad eller om du är rädd för något som hotar dig, måste du finna hjälp. Vuxna kan och är skyldiga att hjälpa. Vuxna som arbetar i skolan, inom hälso- och sjukvården och inom barnskyddet har fått utbildning i hur barn ska bemötas och behandlas. De kan också informera andra vuxna om behovet av hjälp eller skydd. Det viktiga är att du inte blir ensam. Lyckligtvis går det att hitta samtalshjälp, men framför allt hjälp och råd i besvärliga situationer i olika stödtjänster.

Att berätta för en kompis hjälper lite. Att lita på en vuxen kan på riktigt förändra situationen till det bättre.

För att få hjälp är det viktigt att kunna svara på hurdan rädsla eller oro det är fråga om, vad som har hänt dig och vem som har handlat orätt mot dig.

Kom också ihåg dessa:

• Om situationen är hotande och du upplever att du är i fara, ring 112. Berätta vem du är, var du är och vilket slags fara det är fråga om. Nödnumret rings i akuta nödsituationer, då det behövs hjälpande myndigheter (polisen, akutvård, räddning, socialväsendet).
• Man förstår inte alltid genast själv att man har blivit illa behandlad och att det kan vara fråga om ett brott. Det kan hända att du först senare inser att du har blivit illa behandlad. Saker och ting kan utredas också senare.
• Bli inte ensam. Berätta för någon om din situation. Om det känns svårt att tala, skriv ett meddelande eller skicka ett röstmeddelande.
• Tala med en vän som du kan lita på, kristelefon, chattjänst eller kontakta skolans personal, hälsovårdare, lärare, föräldrar eller någon annan vuxen du kan lita på. Varje vuxen som har kontakt med barn och unga har en skyldighet att vidta åtgärder för att förbättra situationen och hjälpa barnet.
• Många webbtjänster och chattjänster som är avsedda för att hjälpa barn och unga är anonyma och du kan där berätta öppet om din situation eller be om råd utan att behöva berätta vem du är. Sök kontaktuppgifter på webben till exempel med sökorden ”jag är rädd”, ”jag är ett brottsoffer”, ”ungas nät” (på finska: ”Nuortennetti”), ”hjälpande organisationer” (på finska: ”auttavat tahot”).
• Ta hand om din säkerhet. Rör dig inte ensam och undvik platser, situationer och människor där det finns risk för ditt välbefinnande.
• Kontakta själv eller tillsammans med en vuxen polisen, en jurist eller Brottsofferjouren (RIKU) för att få råd för din situation. På webben hittar du lätt kontaktuppgifter.
• Om du är placerad i vård utom hemmet kan du lämna in ett klagomål om åtgärder eller försummelser av vuxna som sköter dig.
• Om dina hemförhållanden är otrygga eller om dina grundläggande behov (integritet, sömn, mat, kläder, återhämtning och frid) inte tillgodoses, kan du kontakta socialjouren eller barnskyddet på din ort. Du kan också berätta om din oro för vuxna i skolan.
• Skolgången ska vara trygg och jämlik för alla. I sista hand ansvarar rektorn för att alla har de rätta förutsättningarna för att lära sig och att var och en respekteras som hen är.