Barn eller unga som vittnen i rätten

Ja, det måste man. Du måste komma till rättens sammanträde, även om det känns jobbigt och du tror att du inte kan säga något viktigt. Det har i allmänhet gått lång tid sedan händelserna inträffade och det kan vara svårt att komma ihåg dem, men det är ändå nödvändigt att följa kallelsen.

Om du inte kommer till rätten, kan man bli tvungen att ställa in rättegången, vilket innebär en hel del besvär och onödiga kostnader. Onödig frånvaro får tråkiga konsekvenser också för dig. Du kan till exempel bli tvungen att betala böter, som kallas vite.

Till rättens sammanträde kallas i allmänhet endast sådana vittnen som har fyllt 15 år, men saken kan gås igenom på något annat sätt med yngre barn.

Att infinna sig till domstol (Youtube)

Om någon uppmanar dig att inte vittna eller uppträder hotfullt eller utpressande mot dig, tala då om det för en nära vuxen eller polisen. Ingen annan får heller påverka vad du säger som vittne. Ett vittne får inte hotas, utsättas för påtryckningar eller manipuleras att berätta saker och ting på ett felaktigt sätt. Det är fråga om en allvarlig sak och man får inte bli ensam med den här saken.

Om tanken på att vittna känns jobbig eller skrämmande, kan det hjälpa dig att till exempel om du tar med en stödperson. Du kan få en stödperson gratis till exempel från Brottsofferjouren RIKU . Med stödpersonen kan man diskutera den kommande rättegången och frågor som gäller den konfidentiellt. Du kan också ta med en familjemedlem eller någon annan närstående person som stödperson.

Kom till domstolen i tid på sammanträdesdagen. Särskilt på morgonen kan det finnas kö till säkerhetskontrollen. Det är annars också bra att förbereda sig på eventuella förseningar på rättegångsdagen. Ett vittne är i rättssalen bara under den tid vittnet hörs. I allmänhet hörs vittnen först i slutet av rättegången, vilket kan betyda att man får vänta.
När det är din tur kallar domaren in dig i rättssalen.

Domstolens sammanträde leds av den domare som är ordförande. Hens roll är att lyssna på vad parterna har att säga. Domaren bistås ofta av en sekreterare som för protokoll över de viktigaste sakerna i rättegången. Sekreteraren kan kontaktas om du vill fråga om något som gäller arrangemangen med sammanträdet.

När ett brottmål behandlas vid rättegången är också åklagaren närvarande vid sammanträdet. Åklagarens uppgift är att berätta för domaren och andra närvarande om vilket brott det är fråga om och hur brottet enligt åklagarens uppfattning har begåtts. Åklagaren kräver också straff för det eventuella brottet.

Om det finns ögonvittnen eller andra som känner till händelserna, kan de höras som vittnen i saken. Vittnena kommer alltid till domstolssammanträdet i tur och ordning och är endast närvarande under den tid de berättar för rätten vad de vet om saken. Ordföranden kallar ett vittne till salen när det är hens tur att vittna.

Vid sammanträdet deltar ofta också ett varierande antal jurister, dvs. personer med juridisk utbildning. Deras uppgift är att biträda deras klienter under rättegången. T.ex. den som är misstänkt för brott och brottsoffret kan ha ett eget biträde, dvs. vardera har ett eget biträde. En minderårig person kan också ha med sig en intressebevakare, om hens egna föräldrar inte kan vara det.

Ibland är också en tolk närvarande vid rättegången, om någon av parterna inte talar finska eller svenska som sitt modersmål och har svårt att förstå de saker som ska behandlas vid rättegången. Då är det tolkens uppgift att översätta allt det som berättas i rättegången till hen så att hen kan förstå vad som händer i rättegången. Domstolen ska se till att en eventuell tolk kallas till rättegången.

Eftersom rättegångarna är offentliga i Finland kan också journalister eller annan publik vara närvarande.

I början av behandlingen av ett brottmål berättar åklagaren vilka krav hen har. Därefter tillfrågas svaranden, dvs. den åtalade, om hen medger eller bestrider kraven. Därefter får den åtalade och offret i tur och ordning närmare motivera sin åsikt och kommentera vad de andra säger i rättegången.

Vid rättegången går man tillsammans igenom de skriftliga bevisen som kan vara olika dokument och tittar till exempel på en videoinspelning från en övervakningskamera, om det finns en sådan inspelning. Andra bevis kan vara t.ex. fotografier, meddelanden, läkarintyg och kvitton på betalning.

Dessutom hörs personer som var närvarande när allting hände eller på något sätt har samband med händelsen, dvs. vittnen.

Vittnandet kan genomföras så att den åtalade inte alls är i salen eller så att det finns en skärm mellan vittnet och den åtalade så att de inte ser varandra.

Ibland kan personer höras via videokonferens, om det känns säkrare eller om någon befinner sig på ett långt avstånd från domstolen.

Om du har frågor om hur du kan vittna så att du inte behöver möta den åtalade, lönar det sig att i god tid kontakta den domare eller sekreterare som behandlar saken.

Efter att du har vittnat har du rätt till ersättning. Du får åtminstone ersättning för resekostnader och en liten engångsersättning, dvs. dagtraktamente.

När du har avgett din vittnesberättelse kommer den domare som leder rättegången att berätta mer om ersättningen. Ersättningsbeloppet laddas ned på ett prepaid-kort som du får med dig och som står till ditt förfogande omedelbart efter rättegången.

Läs mer om ersättningar i samband med rättegång.