Vilka mål och ärenden handlägger hovrätten?
Hovrättens huvudsakliga uppgift är att vara fullföljdsdomstol, dvs. att handlägga besvär och klagan över avgöranden som fattats av de tingsrätter som hör till hovrättens domkrets. Största delen av de mål och ärenden som hovrätterna handlägger är besvär över tingsrätternas avgöranden.
Dessutom behandlar hovrätterna tjänsteåtalsärenden i första instans.
Hovrätten deltar också i processen för val av domare genom att ge domarförslagsnämnden ett utlåtande om utnämning av domare till hovrätten och till en tingsrätt som hör till hovrättens domkrets.
Hovrätten ger årligen också flera utlåtanden om lagstiftningsprojekt.
Till hovrätternas uppgifter hör också att på allmän nivå övervaka tingsrätternas verksamhet inom domkretsen.
Helsingfors hovrätt har särskilda uppgifter som andra hovrätter inte har. Till dessa hör:
- militära rättegångsärenden
- vissa internationella barnrättsliga mål och ärenden samt bortföranden av barn
- ärenden som gäller villkorlig frigivning av livstidsfångar samt av fånge som förordnats att avtjäna hela straffet i straffanstalt
- vissa tjänsteåtalsärenden
- besvär över mål som gäller högförräderi och landsförräderi samt
- besvär över disciplinärenden som gäller Finlands Advokatförbund och rättegångsbiträden med tillstånd
Domstolsmedling används också i tvistemål som handläggs vid hovrätterna. Mer information om medling hittar du här .
Så här avgörs mål och ärenden
Om en part är missnöjd med tingsrättens avgörande, kan parten i allmänhet överklaga det genom besvär hos hovrätten. Om en part vill få ändring i tingsrättens avgörande, ska parten anmäla sitt missnöje med tingsrättens avgörande inom sju dagar från det att avgörandet meddelades.
I de flesta besvärsärenden behövs det tillstånd av hovrätten till fortsatt handläggning. Vid behov begär hovrätten med anledning av besvären ett bemötande av motparten. Om hovrätten tar upp besvären till behandling gäller rättegången i hovrätten det mål som avgjorts i tingsrätten till den del det åberopas i besvären och bemötandet. Hovrätten prövar om tingsrättens avgörande ska ändras och i så fall på vilket sätt.
Hovrätten avgör mål och ärenden antingen utifrån skriftligt rättegångsmaterial genom skriftligt förfarande eller vid hovrättens huvudförhandling, där man också kan höra parterna och vittnen. Hovrätten avgör mål och ärenden vid sammanträden i vilka i allmänhet tre domare och föredragande deltar.
De domar och beslut som hovrätten meddelat i egenskap av fullföljdsdomstol kan i sin tur överklagas genom en ansökan om besvärstillstånd hos högsta domstolen. Då ska en besvärsskrift som riktas till högsta domstolen och som innehåller tillståndsansökan och besvär inom utsatt tid lämnas till hovrättens registratorskontor och inte direkt till högsta domstolen.
Hovrättens avgöranden i första instans får överklagas hos högsta domstolen utan att besvärstillstånd begärs.
Hovrättens sammansättningar
Vid hovrätten deltar i regel tre domare i avgörandet av mål och ärenden. En av dem kan vara en assessor som genomgår domarutbildning. I principiellt viktiga fall kan hovrätten avgöra ett mål eller ärende med sju ledamöter, dvs. i förstärkt sammanträde eller med alla domare, dvs. i plenum.
Vid hovrätten finns det inte några nämndemän.
I militära rättegångsärenden avgörs ärendet dock förutom av domarna också av två militära ledamöter.
En domare kan avgöra frågor som gäller förberedelsen och fatta vissa avgöranden som räknas upp särskilt i lagen. Till dessa hör t.ex. ärenden som gäller beviljande av rättshjälp och förordnande av rättegångsbiträde samt vissa brådskande och interimistiska avgöranden.
Publicerad 3.3.2025