Visselblåsarskydd

Rapporter kan lämnas om sådana överträdelser av EU-rätten eller den nationella lagstiftningen som

• är straffbara
• kan leda till påföljdsavgift, eller
• allvarligt kan äventyra tillgodoseendet av allmänintresset.

Rapporter kan lämnas om överträdelser som upptäckts inom följande områden:

• offentlig upphandling, med undantag för sådan som gäller försvar och säkerhet
• finansiella tjänster, produkter och marknader
• förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism
• produktsäkerhet och produktöverensstämmelse
• transportsäkerhet
• miljöskydd
• strål- och kärnsäkerhet
• livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande
• folkhälsa enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
• konsumentskydd
• skydd av privatlivet och personuppgifter
• säkerhet i nätverks- och informationssystem.

Dessutom kan rapporter lämnas om

• överträdelser av reglerna om Europeiska unionens medelsförvaltning eller utgifter eller om unionens insamling av inkomster eller medel
• överträdelser av reglerna om beviljande, användning eller återkrav av bidrag eller statligt stöd
• överträdelser av konkurrensreglerna
• överträdelser av reglerna om beskattning av företag och sammanslutningar eller om arrangemang som syftar till att ge skattefördelar
• överträdelser av lagstiftning om skydd för konsumenten.

Det finns dock undantag inom medicin och läkemedel. Mer information om ämnet finns på justitiekanslersämbetets webbplats

Avsiktligt lämnande av falska uppgifter är straffbart och kan medföra skadeståndsskyldighet för den rapporterande personen.

Skydd enligt visselblåsarlagen ges personer som rapporterar oegentligheter som upptäckts i ett arbetsrelaterat sammanhang.

• anställd i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande
• arbetssökande
• tidigare anställd
• självständig yrkesutövare
• aktieägare
• ledamot i styrelsen eller förvaltningsrådet för en sammanslutning eller stiftelse eller verkställande direktör
• frivilligarbetare
• praktikant.

Dessutom omfattar skyddet personer som bistår en rapporterande person i rapporteringsförfarandet eller som har anknytning till den rapporterande personen och som med anledning av sitt arbete eller ställning också riskerar att utsättas för repressalier på grund av rapporten. En sådan person kan till exempel vara en förtroendeman, ett förtroendeombud, en arbetarskyddsfullmäktig, någon annan representant för de anställda eller den rapporterande personens avtalspartner, arbetskamrat eller släkting.

Oegentligheter som upptäckts i en organisation ska i första hand rapporteras via organisationens interna rapporteringskanal. Domstolsväsendet har en egen intern rapporteringskanal.

Personer som inte har möjlighet att lämna rapport till en intern rapporteringskanal, såsom tidigare anställda, visstidsanställda sakkunniga, nämndemän eller tjänsteleverantörer, kan anmäla till justitiekanslersämbetets centraliserade externa rapporteringskanal.

Om oegentligheten hänför sig t.ex. till personförhållanden, osakligt bemötande eller anställningsförhållandets villkor, ska rapporten lämnas till den instans som sköter ärendet.

Alla som inte hör till domstolsväsendets personal kan rapportera oegentligheter som omfattas av lagens tillämpningsområde till justitiekanslersämbetets externa kanal.

• Den rapporterande personen har grundad anledning att tro att informationen om en överträdelse är korrekt vid tidpunkten för rapporteringen.
• Informationen om överträdelsen omfattas av visselblåsarlagens tillämpningsområde.
• Den rapporterande personen rapporterar om oegentligheter som upptäckts i ett arbetsrelaterat sammanhang.
• Den rapporterande personen har grundad anledning att tro att en intern rapport inte har lett till några åtgärder inom tidsfristen eller att det inte är möjligt att effektivt ingripa i överträdelsen på basis av rapporten.
• Den rapporterande personen har grundad anledning att tro att hen riskerar att utsättas för repressalier på grund av rapporten.

Justitiekanslersämbetet vidarebefordrar rapporten till den behöriga myndigheten och utreder inte själv rapporterna. Skrivelser som inte omfattas av visselblåsarskyddet vidarebefordras inte till behöriga myndigheter och behandlas inte som klagomål vid justitiekanslersämbetet.

Det visselblåsarskydd som avses i lagen garanteras inte en rapporterande person som publicerar uppgifter i medier utan att först lämna en rapport till den externa kanalen.

• med en elektronisk rapporteringsblankett
• per e-post till adressen: [email protected]
• per post till adressen:

Justitiekanslern i statsrådet

PB 20

00023 Statsrådet

• muntligen

Ytterligare information finns på justitiekanslersämbetets webbplats för visselblåsarskydd

‍

Justitiekanslersämbetet sänder den rapporterande personen en mottagningsbekräftelse inom sju dagar från mottagandet av rapporten. Läs mer på justitiekanslersämbetets webbplats.

En rapport om oegentligheter kan till exempel leda till ett behov av att utveckla processer, kontroller eller avtal inom verksamheten, men den kan också leda till personaladministrativa åtgärder, administrativa påföljder eller rättsliga åtgärder. Uppföljningen och konsekvenserna kommer alltid att ske från fall till fall. Om överträdelsen är ringa eller rapporten visar sig vara felaktig, kan utredningen också avslutas utan ytterligare åtgärder.

Det är möjligt att den rapporterande personen blir föremål för eller man försöker göra hen föremål för motåtgärder i samband med rapporten om oegentligheter eller i anslutning till lämnandet av den.

Som motåtgärder betraktas alla negativa åtgärder som vidtas för att förhindra lämnande av en rapport eller som är en följd av lämnandet av en rapport. Sådana är till exempel permittering, avslutande av tjänsteförhållande, allmän illabehandling eller diskriminering samt försämring eller hot om försämring av villkoren för tjänsteförhållandet.

Om repressalier riktas mot den rapporterande personen är hen berättigad till skadestånd. Det skydd som avses i visselblåsarlagen gäller dock endast om rapporten har gjorts på det sätt som anges i lagen och om de rättsområden som nämns i lagen.

Den rapporterande personen har ansvarsfrihet för de uppgifter som har offentliggjorts i samband med rapporten, om rapporten har gjorts i enlighet med lag. Detta innebär att den rapporterande personen inte kan anklagas för att ha brutit mot begränsningarna för utlämnande av uppgifter, om den rapporterande personen har grundad anledning att tro att utlämnandet är nödvändigt för att avslöja överträdelsen.

Å andra sidan bryter den rapporterande personen mot lagen, om hen uppsåtligen lämnar en rapport om oegentligheter i bedrägligt syfte, t.ex. i syfte att anmäla eller offentliggöra felaktiga uppgifter eller att svartmåla en annan person.

På den person som är föremål för rapporten tillämpas samma personuppgiftsskydd som på den rapporterande personen. Uppgifterna om den rapporterande personen och föremålet för rapporten omfattas av tystnadsplikt.

‍Läs mer av behandling av personuppgifter vid domstolsväsendets rapporteringskanal på Domstolsverkets webbsida .