Västra Nylands tingsrätt har dömt Aleksanteri Kivimäki till ett fängelsestraff på 6 år 3 månader

Västra Nylands tingsrätt har genom sin dom i dag i Vastaamo-målet dömt Aleksanteri Kivimäki till 6 års fängelse i 3 månader för grovt dataintrång, försök till grov utpressning, 9 231 fall av grovt spridande av information som kränker privatlivet, 20 745 fall av försök till grov utpressning och 20 fall av grov utpressning. Tingsrätten förkastade således inte åklagarnas åtal till någon del.

Det händelseförlopp som ledde till åtalet hade i stor utsträckning utretts i saken. I november 2018 hade man brutit sig in i Psykoterapicentret Vastaamo Oy:s informationssystem och bolagets patientdatabas hade i detta sammanhang obehörigen kopierats. Vastaamo och dess kunder hade därefter utpressats hösten 2020 och mycket känsliga uppgifter om kunderna hade spridits på webben.

På basis av åklagarnas åtal och Kivimäkis svaromål var det fråga om huruvida uttryckligen Kivimäki hade gjort sig skyldig till de brott som beskrivs i åtalet. I fråga om bedömningen av bevisningen var det i saken till centrala delar fråga om huruvida de brott som uppgetts i åtalet hade begåtts på en viss virtuell server och om Kivimäki hade använt den under den tid då brotten hade begåtts. I detta avseende var det bland annat relevant huruvida Kivimäki hade använt en viss krypteringsnyckel och en viss IP-adress. Av betydelse var också det tidsmässiga sambandet mellan de åtgärder som Kivimäki medgett och de utpressningsåtgärder som Vastaamo och dess kunder fallit offer för samt huruvida Centerkriminalpolisens bevisprovokation genom köp av 0,1 bitcoins hade hamnat hos Kivimäki.

Tingsrätten konstaterade att inget av de bevis som lagts fram i målet i sig visade att Kivimäki hade gjort sig skyldig till de brott som beskrivs i åtalet. Å andra sidan uteslöt inte heller något bevis Kivimäkis skuld. Vid bedömningen av bevisningen var det således av betydelse att bevisningen bedömdes som en helhet. Där ansåg tingsrätten att brotten hade begåtts på en server som det hade utretts att Kivimäki hade använt i större utsträckning än han hade medgett. Det hade också utretts att Kivimäki hade använt en krypteringsnyckel och IP-adress som är av betydelse med tanke på brottshelheten på ett sätt som han hade bestritt vid rättegången. Det var också av betydelse att den serverhelhet som hade samband med brottet hade samband med verksamheten i ett företag som Kivimäki delvis ägde och att också företagets affärsidé till väsentliga delar hade samband med det sätt på vilket brottshelheten hade begåtts.

Kivimäkis skuld stöddes också av att Kivimäki under sin signatur hade publicerat meddelanden om dataintrånget i Vastaamo och om utpressningen på diskussionsforumet Ylilauta i ett ändamålsenligt, målmedvetet och nära tidsmässigt samband med utpressningsåtgärderna. Tingsrätten ansåg att det var osannolikt att Kivimäki skulle ha kunnat publicera meddelandena på det sätt som han hade gjort, om han hade varit utomstående från brottshelheten och fått kännedom om den endast vid Ylilauta-diskussionen eller till exempel i medierna. Med tanke på tillräknandet av skulden hade det också betydelse att det med största sannolikhet hade visats att centralkriminalpolisens bevisprovokation genom köp hade hamnat på Kivimäkis bankkonto.

Åklagarna hade yrkat att Kivimäki skulle dömas till ett fängelsestraff på 7 år, vilket skulle ha varit det högsta straffet för brotten. Tingsrätten ansåg att fängelsestraffets längd med beaktande av gärningarnas allvar, gärningssättet och Kivimäkis mycket likgiltiga förhållningssätt skulle vara cirka 6 år 7 månader. När tingsrätten mätte straffet beaktade den dock som lindringsgrund att Kivimäki genom sin försvarare under huvudförhandlingen hade börjat avtala om villkorlig förlikning med tusentals målsägande som framställt ersättningsanspråk. Däremot godkände tingsrätten inte Kivimäkis yrkande om att också den mediepublicitet som målet fått ska beaktas när straffet lindras.

Tingsrätten beslutade att Kivimäki fortfarande ska hållas häktad.

Brottshelheten var exceptionell till sin natur och på grund av antalet parter var helheten den största i vårt land någonsin. Den väckte också stor uppmärksamhet hos allmänheten. Handläggningen av målet krävde särskilda åtgärder av tingsrätten bl.a. för att skydda målsägandenas identitet. Huvudförhandlingen inleddes i november 2023 och avslutades i mars 2024. De yrkanden på ersättning som framställts i målet avskildes från brottmålet som rättegångar som ska hållas senare. Hittills har över 5 000 sådana ersättningsanspråk inkommit till tingsrätten. Tingsrätten informerar senare om behandlingen av dem.