Arbetsordning för Helsingfors hovrätt

I denna arbetsordning meddelas de i 1 kap. 4 § domstolslagen avsedda närmare föreskrifter om hovrättens verksamhet, behandlingen av rättskipningsärenden och rättskipningsmål samt av administrativa frågor och annan organisering av arbetet vid hovrätten.

ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OM HOVRÄTTENS VERKSAMHETSSTRUKTURER

1 § Organisation

Vid hovrätten finns en president, fem rättskipningsavdelningar och en förvaltningsavdelning. I samband med en av rättskipningsavdelningarna finns en enhet som behandlar ärenden av jourkaraktär eller ärenden med begränsat material (nedan mottagningsenhet).

2 § Presidenten (ändring HHO/44/2023)

Hovrättens verksamhet leds av en president som chefsdomare på det sätt som föreskrivs i domstolslagen och andra lagar samt denna arbetsordning.

En ledningsgrupp stöder presidenten i ledningen av hovrättens arbete. Närmare föreskrifter om ledningsgruppen föreskrivs i 6 §.

Presidenten avgör förvaltningsärenden på föredragning, om inte ärendets art är sådan att ärendet kan
avgöras utan föredragning.

Ställföreträdare för presidenten är den tjänstgörande chef för en rättskipningsavdelning som varit
längst i tjänst som avdelningschef eller, om avdelningscheferna har förhinder, ställföreträdaren för
den tjänstgörande chef som varit längst i tjänst som avdelningschef, eller om ställföreträdarna för
avdelningscheferna också har förhinder, den tjänstgörande domare som varit längst i tjänst.

3 § Rättskipningsavdelningar

Hovrättens rättskipningsärenden behandlas på rättskipningsavdelningarna. Rättskipningsärenden delas jämnt mellan de olika rättskipningsavdelningarna. De ärenden som nämns i bilagan till arbetsordningen tilldelas dock endast de avdelningar som nämns i bilagan eller en enhet som avses i 1 §. Presidenten beslutar om innehållet i bilagan efter att ha hört ledningsgruppen.

Avdelningen leds av ett hovrättsråd som förordnats till chef för avdelningen. Avdelningschefen har en ställföreträdare, om vilken föreskrivs i 9 §. Avdelningen har ett behövligt antal övriga ledamöter samt föredraganden. Presidenten förordnar om till vilka rättskipningsavdelningar hovrättens ledamöter placeras. En ledamot och föredragande kan förordnas tillfälligt till en annan avdelning. En föredragande kan också förordnas till flera avdelningar samtidigt.

Varje rättskipningsavdelning har ett kansli, där det kan finnas en notarie och rättskipningssekreterare. Den närmaste chefen på kansliet är den tjänsteman som förordnats till kansliföreståndare. Kanslichefen förordnar om till vilka rättskipningsavdelningar kanslipersonalen placeras. Presidenten förordnar om den huvudsakliga befattningsbeskrivningen för tjänstemännen på rättskipningsavdelningens kansli. Närmare föreskrifter om uppgifterna meddelas av avdelningschefen.

4 § Förvaltningsavdelning (ändring PBF nr 57/2020)

Hovrättens förvaltningsavdelning handhar hovrättens allmänna förvaltningstjänster, dokumenthanteringstjänster (registratorskontor och arkiv), informationstjänster, ICT-tjänster och expeditionsvakttjänster samt samordningsuppgifter för avdelningarnas kanslier.

Förvaltningsavdelningen leds av kanslichefen. Kanslichefen bistås av en biträdande förvaltningschef. Registratorn är närmaste chef på registratorskontoret. Kanslichefen förordnar om de övriga närmaste cheferna på avdelningen samt ställföreträdare för de närmaste cheferna på avdelningen.

På förvaltningsavdelningen finns förutom kanslichefen, biträdande förvaltningschefen och registratorn även en biträdande registrator, en arkivföreståndare, en it-planerare, en informatiker, en registrator, rättskipningssekreterare, notarier, en inspektör, expeditionsvakter och en överexpeditionsvakt.

Presidenten förordnar om de huvudsakliga befattningsbeskrivningarna för förvaltningsavdelningens tjänstemän. Närmare föreskrifter om uppgifterna ges av kanslichefen.

5 § Arbetsgrupper och kommittéer (ändring HHO/2991/2025)

Vid hovrätten finns en samarbetskommitté, en arbetarskyddskommission, en kommitté för uppföljning av enhetlig rättskipning, en handbokskommitté och en utbildningskommitté samt kommittéer som bereder utnämning av föredragande vid hovrätten till visstidstjänster liksom även föredragande vid hovrätten till ordinarie tjänster. Det kan även finnas andra arbetsgrupper och kommittéer vid hovrätten.

I fråga om sammansättningen av samarbetskommittén och arbetarskyddskommissionen gäller det som föreskrivits och avtalats separat om saken. Presidenten fastställer grunderna för bildande av sammansättningen i övriga kommittéer och arbetsgrupper och grunderna för utnämning av medlemmar fastställs efter att de diskuterats i ledningsgruppen och i samarbetsförfarande.

Det kan även finnas kommittéer som representerar olika personalgrupper vid hovrätten.

6 § Ledningsgrupp

Ordförande för hovrättens ledningsgrupp är presidenten och medlemmarna är cheferna för rättskipningsavdelningarna samt kanslichefen. Även den ansvariga domaren för den i 1 § avsedda mottagningsenheten kan delta i ledningsgruppens arbete på kallelse av presidenten.

Ledningsgruppen behandlar, utöver vad som särskilt föreskrivs i domstolslagen, på ett beredande sätt alla förvaltnings- och ekonomiärenden som omfattas av presidentens beslutanderätt samt övriga ärenden som är av mer allmän betydelse för hovrättens verksamhet eller som i övrigt kan anses vara viktiga. Ledningsgruppen behandlar även regelbundet ärenden som gäller hur hovrättens arbetsmängd utvecklas, behandlingstiderna, hur resurserna räcker till, utbildning samt arbetshälsa.

Ledningsgruppen sammanträder i utökad sammansättning minst två gånger om året. I ledningsgruppens utökade sammansättning ingår utöver de ordinarie medlemmarna även ställföreträdarna för avdelningscheferna samt representanter som de olika personalgrupperna valt. I den utökade sammansättningen ska behandlas åtminstone ärenden som gäller hovrättens budgetförslag, uppställande av resultatmål samt godkännande av utbildningsplanen.

Ledningsgruppen sammanträder på kallelse av presidenten. Till ledningsgruppen kallas vid behov sakkunniga eller personalens representanter för hörande. Ett protokoll förs över de ärenden som behandlas på ledningsgruppens sammanträden. Protokollen ges till personalen för kännedom. Sammanträdets föredragningslista ges i förväg personalen till kännedom.

7 § Givande av utlåtande i ärenden som gäller utnämning av domare (ändring PBF nr 57/2020)

Hovrätten ger sitt utlåtande i ett ärende som gäller utnämning av en ordinarie domare i den sammansättning som föreskrivs i 11 kap. 10 § 1 mom. 1 punkten domstolslagen. Utlåtandeärendet föredras av kanslichefen, eller om kanslichefen har förhinder, av den biträdande förvaltningschefen, såvida presidenten inte har förordnat någon annan person till föredragande.

LEDNING AV RÄTTSKIPNINGSAVDELNING

8 § Chef för rättskipningsavdelning

När avdelningschefen leder avdelningens arbete ska chefen särskilt

- fungera som hovrättens ordförande i rättskipningsärenden

- ansvara för styrningen och övervakningen av avdelningens arbetsförlopp samt för att arbetet fördelas jämnt

- ansvara för att avdelningens arbetsmetoder utvecklas och är enhetliga

- följa upp behandlingstider för ärenden och vid behov ingripa i dröjsmål

- ansvara för informationen på avdelningen

- följa upp hur personalen på avdelningen orkar på jobbet

- förordna om kansliets uppgifter

- ansvara för att ny personal ges introduktion i sina uppgifter på avdelningen

- ha kontakt med övriga avdelningschefer i frågor som hör till uppgiften

- hålla presidenten uppdaterad om arbetssituationen på avdelningen samt informera presidenten och vid behov kanslichefen om ärenden som gäller avdelningen och som är av betydelse för ledandet av hovrätten eller som kräver åtgärder

- utföra andra uppgifter som föreskrivs för avdelningschefer i denna arbetsordning.

9 § Ställföreträdare för avdelningschef (ändringar PBF nr 57/2020, HHO/2003/2024)

Ställföreträdaren för chef för rättskipningsavdelning förordnas till uppgiften för högst tre år i sänder
med iakttagande i tillämpliga delar av vad som särskilt föreskrivs om förordnande till uppgiften som
avdelningschef. Om en ställföreträdare inte har förordnats eller han eller hon har förhinder, är ställföreträdaren för avdelningschefen den domare på avdelningen som varit längst i tjänst.

Ställföreträdaren för avdelningschefen fungerar som ställföreträdare för avdelningschefen när denna
har förhinder samt bistår denna i ledningen av avdelningen.

10 § Ansvarig domare på mottagningsenheten (ändring HHO/2003/2024)

Vid mottagningsenheten finns en ansvarig domare. Den ansvariga domaren vid mottagningsenheten
svarar för styrningen av enhetens arbetsförlopp, utvecklar enhetens arbetsmetoder samt följer upp behandlingstiderna för ärenden, vid behov i samarbete med den berörda avdelningens chef. Presidenten förordnar ett hovrättsråd till uppgiften som ansvarig domaren i regel för en viss tid på en år. I fråga om den ansvariga domarens uppgifter gäller även i tillämpliga delar vad som föreskrivs om
avdelningschefens uppgifter i 11 och 30 §.

11 § Sammanträdesplan

Avdelningschefen fastställer en sammanträdesplan för sin avdelning. I sammanträdesplanen bestäms sammanträdesdagarna och sammansättningen vid sammanträdena. Avvikelser från sammanträdesplanen kan göras med avdelningschefens medgivande.

Sammanträdesplanen ska göras upp så att den inte hindrar att semester tas ut, beviljad tjänstledighet används eller att personer deltar i utbildning.

KANSLICHEF

12 § Kanslichefens uppgifter

Kanslichefen ansvarar för hovrättens förvaltning. Kanslichefen bereder de ärenden som behandlas i ledningsgruppen och ärenden som presidenten ska besluta, såvida inte annat föreskrivs om beredningen av ärendet. När kanslichefen leder förvaltningsavdelningen är kanslichefen chef för dem som arbetar på förvaltningsavdelningen. I fråga om kanslichefens uppgifter gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som föreskrivs om uppgifterna för rättskipningsavdelningens chef i 8 §.

13 § Ärenden som överförts till kanslichefen för avgörande (ändringar PBF nr 57/2020, HHO/44/2023)

Kanslichefen avgör, såvida presidenten inte i ett enskilt fall förordnar något annat, ärenden som gäller

- upphandlingsavtal, såvida ärendet inte har avsevärd betydelse
- utnämning till tjänster eller tjänsteförhållande på kansliet med undantag för de tjänster vars i tjäns-tekollektivavtalet fastställda kravnivå är Y 12 eller högre (preciserande tjänstekollektivavtal gällande rättsväsendets allmänna avtalsområde)
- antagning av personer som anställs med arbetskraftsmyndigheternas stöd, praktikanter eller annan
- sådan personal
- uppföljning av arbetstid och saldoledighet för dem som följer arbetstid
- personalens semester, utbytesledighet och frånvaro gällande bemärkelsedagar och nära anhöriga samt sparad ledighet
- beviljande av tjänstledighet till andra än presidenten, när den berörda personen har rätt till det enligt lag eller tjänstekollektivavtal
- godkännande av hovrättens omkostnader, med undantag för presidentens utgifter, och avskrivning av försäljningsfordringar från bokföringen
- andra reseförordnanden än sådana som hör till rättskipningen eller presidentens tjänsteresa samt godkännande av reseräkningar
- beviljande av avsked på begäran från en tjänst vid hovrätten
- förordnande av kontroll och undersökning enligt 19 § statstjänstemannalagen gällande någon annan än en domare
- erfarenhetstillägg och andra tillägg enligt tjänstekollektivavtalet
- begäran om utlämnande av en handling som hovrätten innehar eller en uppgift som ingår i handlingen enligt 14 § 2 och 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), såvida begäran inte avgörs av rättskipningen.

Kanslichefen avgör utnämningsärenden som hör till hans eller hennes behörighet på föredragning av biträdande förvaltningschefen eller någon annan tjänsteman på förvaltningsavdelningen och andra ärenden utan föredragning.

14 § Ställföreträdare för kanslichefen (ändring PBF nr 57/2020)

När kanslichefen har förhinder, sköts hans eller hennes uppgifter av biträdande förvaltningschefen. När biträdande förvaltningschefen har förhinder, sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteman som förordnas av presidenten. En notarie som arbetar med de allmänna förvaltningstjänsterna på förvaltningsavdelningen kan dock även utan separat förordnande föredra ett brådskande ärende för presidenten, ifall en ställföreträdare inte särskilt har förordnats för kanslichefen och biträdande förvaltningschefen.

FÖREDRAGANDE VID HOVRÄTTEN OCH TINGSNOTARIE

15 § Föredragande vid hovrätten - uppgifter och ställning

Föredragande har till uppgift att föredra eller bereda rättskipningsärenden. När en ledamot vid hovrätten föredrar ett ärende, kan en föredragande förordnas att bistå ledamoten vid beredningen av ärendet.

Presidenten eller avdelningschefen kan också tilldela föredraganden andra uppgifter. En föredragande kan dock inte utan hans eller hennes samtycke tilldelas sådana uppgifter som väsentligen skulle ändra hans eller hennes befattningsbeskrivning som föredragande av rättskipningsärenden.

När en föredragande föredrar ett ärende gäller i fråga om hans eller hennes ansvar vad som föreskrivs i 118 § 2 mom. grundlagen.

När en föredragande arbetar som beredare, deltar föredraganden i beslutsförhandlingarna, om inte sammansättningen beslutar något annat. Vid beslutsförhandlingen ska beredaren ges tillfälle att framföra sin uppfattning om avgörande av ärendet till den del som han eller hon har berett ärendet.

En föredragande ska regelbundet ges respons på sin arbetsprestation. Föredraganden har rätt att framföra sin uppfattning om responsen.

16 § Tingsnotarie som föredragande

En tingsnotarie kan förordnas att fungera som föredragande vid hovrätten, om han eller hon anses ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för det. Förordnandet meddelas av presidenten på föredragning av avdelningschefen.

17 § Handledning av tingsnotarie och praktikplan

Avdelningschefen förordnar ett hovrättsråd eller föredragande på avdelningen till handledare för tingsnotarien.

Avdelningschefen fastställer en praktikplan för tingsnotarien.

I fråga om tingsnotarien gäller i övrigt vad som särskilt föreskrivs om tingsnotarier.

18 § Rättskipningsavdelningens tjänsteman som föredragande

En notarie eller rättskipningssekreterare på rättskipningsavdelningen, som på grund av sin utbildning eller sina kunskaper kan anses ha förutsättningar för det, kan förordnas till föredragande i mål och ärenden som avses i 2 kap. 8 § 2 mom. 2, 5, 6 och 12 punkten i rättegångsbalken.

BESTÄMMELSER GÄLLANDE PERSONALEN

19 § Behörighetsvillkor för kanslitjänster (ändringar PBF nr 47/2018, HHO/2264/2025)

Kanslitjänster är biträdande förvaltningschef, notarier, rättskipningssekreterare, expeditionsvakter, registrator, biträdande registrator, arkivföreståndare, informatiker, it-planerare, inspektör och överexpeditionsvakt.

Behörighetsvillkoren för för tjänsterna som för valtningschef, registrator, arkivföreståndare och informatiker lämplig högskoleexamen och för andra kanslitjänster lämplig utbildning. För en framgångsrik skötsel av den tjänst som ska tillsättas krävs dessutom förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och behövliga personliga egenskaper.

20 § Personalens utvecklings- och prestationssamtal (ändring HHO/2003/2024)

Med hovrättens rättskipningspersonal hålls årligen utvecklingssamtal och med den övriga persona-
len utvecklings- och prestationssamtal.

21 § Information till personalen

Presidenten och kanslichefen ska se till att personalen informeras om aktuella ärenden som gäller hovrättens verksamhet samt personalens ställning och uppgifter.

22 § Avdelningsmöten

Avdelningarna håller regelbundet möten, där aktuella ärenden som gäller avdelningens och hela hovrättens verksamhet behandlas.

23 § Närvaro på arbetsplatsen

Den personal som inte har arbetstid ska arbeta på arbetsplatsen under kontorsarbetstid åtminstone i den omfattning som är nödvändigt för att ordna arbetet vid hovrätten på ett ändamålsenligt sätt.

Presidenten fastställer de allmänna principerna för distansarbete efter att ha hört ledningsgruppen.

24 § Utbildning (ändring PBF nr 57/2020)

Hovrätten anordnar utbildning för personalen i enlighet med den utbildningsplan som fastställs för respektive år. Utbildningskommittén förbereder den utbildning som anordnas vid hovrätten, informerar personalen om tillgänglig utbildning samt sköter de praktiska arrangemangen för deltagande i utbildningen. För att planera utbildning för kanslipersonalen kan en skild arbetsgrupp inrättas. Arbetsgruppen handhar motsvarande uppgifter i fråga om utbildning för kanslipersonalen.

Möjlighet att delta i utbildningen ska ordnas för dem som valts till utbildningen.

25 § Deltagande i gemensamma evenemang

De som hör till personalen vid hovrätten ska delta i informations-, diskussions- eller förhandlingsmöten avsedda för hela personalen, avdelningens personal eller den berörda personalgruppen, såvida de inte har en godtagbar anledning till sin frånvaro.

26 § Hänvisning till samarbetsförfarande

I fråga om interaktivt samarbetsförfarande mellan hovrätten och dess personal gäller även vad som särskilt föreskrivs och avtalas.

BESTÄMMELSER OM FÖRDELNING AV ÄRENDEN OCH OM SAMMANSÄTTNING

27 § Allmänna bestämmelser

Målsättningen är att ärenden ska fördelas så att arbetsmängden fördelas jämnt mellan ledamöterna.

Ingen får på ett otillbörligt sätt försöka påverka fördelningen av ärenden eller bildandet av rättskipningssammansättningar.

28 § Registratorskontoret och fördelning av ärenden

Registratorskontoret fördelar inkomna ärenden till rättskipningsavdelningarna. Vid fördelningen används ett särskilt fördelningssystem.

Om ärendet inte ska tilldelas enbart en avdelning, fördelas olika slags ärenden mellan de avdelningar som behandlar dem enligt en fastställd turordning. Ärenden som bör behandlas tillsammans ska dock tilldelas samma avdelning. Undantag från den fastställda turordningen kan göras om det är motiverat för att trygga en jämn arbetsfördelning eller på grund av orsaker som gäller jäv hos ledamöterna eller av något annat vägande skäl.

29 § Tilldelning av ärenden till en ledamot som ansvarar för beredning på avdelningen

Avdelningskansliet fördelar till ledamöterna för beredning de ärenden som inkommit till avdelningen enligt huvudregeln i den fastställda turordningen. När turordningen görs upp ska frånvaro på grund av semester, tjänstledighet, deltagande i utbildning och andra sådana orsaker beaktas. Undantag från turordningen kan göras genom förordnande av avdelningschefen, om det finns behov av det.

Om det finns ledamöter som är särskilt insatta i vissa ärendekategorier, kan ärenden som hör till dessa kategorier i första hand tilldelas till dessa ledamöter för beredning. En uppdaterad förteckning över sådana ledamöter förs på hovrätten.

Ärenden tilldelas avdelningschefen i den omfattning som hans eller hennes övriga uppgifter tillåter det.

När ärenden tilldelas en assessor kan ärendets eller ärendekategorins svårighetsgrad och assessorns förtrogenhet beaktas.

30 § Hur sammansättningen bildas

De övriga ledamöterna i sammansättningen förordnas av avdelningschefen i den sammanträdesplan som fastställts, med iakttagande av vad som föreskrivs i 27 och 29 § i tillämpliga delar.

31 § Sammansättning i ärenden av specialkaraktär

Om ett ärende är särskilt omfattande eller krävande och behandlingen uppskattas pågå betydligt längre än sedvanligt, kan de särskilda krav som beror på ärendet och behandlingen av det beaktas när sammansättningen bildas.

Om ärendets art är sådan att flera ledamöter vid hovrätten är eller kan vara jäviga i det, kan presidenten besluta att sammansättningen lottas ut bland de ledamöter som inte är jäviga.

32 § Ny fördelning av ett ärende efter att tillstånd till fortsatt handläggning meddelats (ändring PBF nr 57/2020)

Efter att tillstånd till fortsatt handläggning meddelats fortsätter ärendet behandlas av samma medlem som ansvarar för beredningen.

När tillstånd till fortsatt handläggning har meddelats vid mottagningsenheten, kan ärendet fördelas på nytt i fördelningssystemet, om behandlingen av besvären vid mottagningsenheten inte kan anses vara ändamålsenligt på grund av ärendets art och omfattning.

33 § Förordnande av föredragande

På föredragning av den ledamot som ansvarar för beredningen beslutar avdelningschefen eller ställ-företrädaren för avdelningschefen om att ärendet ges till en föredragande för föredragning eller be-redning.

När en föredragande förordnas till ärendet ska ärendets art, föredragandens erfarenhet, behov av att göra sig förtrogen med ärendet samt arbetsmängd beaktas.

Av särskilda skäl kan det finnas fler än en föredragande eller beredare i ett och samma ärende. Vid behov ska den ledamot som ansvarar för beredningen eller, om hela sammansättningen redan har förordnats, sammansättningen besluta om uppgiftsfördelningen mellan de föredragande.

34 § Förflyttning till en annan avdelning

Om en ledamot som ansvarar för beredningen eller beredaren flyttar till en annan avdelning efter att ärendet har tilldelats honom eller henne, påverkar detta inte skyldigheten för den ledamot som ansvarar för beredningen eller beredaren att föredra eller bereda ärendet.

När en ledamot flyttar till en annan avdelning kan ett ärende som tilldelats ledamoten med hans eller hennes samtycke överföras till en annan ledamot för beredning.

35 § Ordförande för sammansättningen (ändring PBF nr 57/2020)

Sammansättningens ordförande förordnas när sammanträdeslistan görs upp. Sammanträdesplanerna ska göras upp så att alla villiga ledamöter tilldelas ordförandeskap, dock så att ledamöternas erfarenhet av domaruppgifter och verksamhet som ordförande beaktas. När ordförande för sammansättningen i ett ärende förordnas ska även ärendets art och omfattning samt de krav som dessa ställer beaktas.

En medlem som ansvarar för beredning bör inte förordnas till ordförande, såvida det inte finns särskilda skäl till detta på grund av ärendets art eller omfattning.

Uppgifter som ordförande ska anvisas assessorerna i enlighet med det arbetsprogram som fastställts för assessorerna.

36 § Närstående som deltar i plenum

Om två eller flera av ledamöterna vid hovrätten är närstående till varandra på det sätt som avses i 13 kap. 3 § rättegångsbalken, ska den ledamot som deltar i plenum vid behov förordnas genom lottning.

37 § Lottning

Om en ledamot i sammansättningen ska lottas, förrättas lottningen av en tjänsteman på förvaltningsavdelningen i kanslichefens närvaro. Över lottningen upprättas ett protokoll som fogas till handlingarna.

38 § Förstärkning av hovrättens sammansättning

Presidenten beslutar om förstärkning av hovrättens sammansättning med en ledamot på föredragning av avdelningschefen eller efter att ha hört denne i det fall som föreskrivs i 2 kap. 11 § i rättegångsbalken.

39 § Sammansättning i första instansens tjänstebrottsmål (ändring PBF nr 230/2022)

Ledamöterna i en sammansättning som i första instans behandlar andra tjänstebrottsärenden än de
som behandlas i militära rättegångar, ska med undantag av presidenten vara ordinarie domare vid
hovrätten. I en sammansättning som i första instans behandlar ett militärt rättegångsmål, ska minst
två av ledamöterna vara ordinarie domare vid hovrätten. När presidenten deltar i en sammansättning
som i första instans behandlar ett militärt rättegångsmål, ska minst en ledamot vara ordinarie domare vid hovrätten.

40 § Båda könens medverkan i sammansättningen

När ärendet gäller vårdnaden om barn eller underhåll eller ett brott som avses i 20 kap. i strafflagen eller när ärendets art eller karaktär i övrigt förutsätter det, ska i sammansättningen i mån av möjlighet ingå minst en manlig och en kvinnlig ledamot.

41 § Sammansättning som behandlar tillstånd till fortsatt handläggning (ändring PPL nr 33/2021)

Den ledamot som bereder ärendet kan ensam bevilja tillstånd till fortsatt handläggning. En assessor kan ensam bevilja tillstånd till fortsatt handläggning efter att ha varit i tjänsten sex månader.

42 § Behandling av förvaltningsklagan

Förvaltningsklagan behandlas i en sammansättning där presidenten är ordförande. Kanslichefen är föredragande i ärendet.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER OM RÄTTSKIPNING

43 § Skyndsam behandling och prioritering av ärenden (ändring PBF nr 165/2020)

Rättskipningsärenden ska behandlas och avgöras skyndsamt. Vid beredningen av ett ärende ska omedelbart utredas omständigheter som påverkar ärendets prioritet eller behandlingstid.

Vid beslutsförhandlingar ska ställas tidsfrister för uppgörande av förslag till avgörande och behandlingen av dem, om det inte är onödigt på grund av ärendets art eller behandlingssätt. Om det framgår att upprättande av förslag till avgörande eller behandling kommer att fördröjas, ska ordföranden utreda orsaken till dröjsmålet och diskutera åtgärder för att avgörandet ska kunna meddelas skyndsamt. Vid behov ska ordföranden informera avdelningschefen om dröjsmålet i enlighet med vad som överenskommits närmare om saken på avdelningen.

Ärenden som ska behandlas skyndsamt är sådana som enligt lag ska behandlas i brådskande ordning eller som förutsätter behandling i brådskande ordning på grund av deras art.

Vid hovrätten upprättas en riktgivande kategorisering av ärenden som ska behandlas i brådskande ordning. En anteckning om ärendets prioritet görs i ärendehanteringen i enlighet med denna kategorisering.

44 § Beredning av ärendet och förtrogenhet med ärendet

Den ledamot som ansvarar för beredningen ska se till att ärendet bereds grundligt och skyndsamt. Om en föredragande eller beredare har förordnats till ärendet, handleds han eller hon av den ledamot som ansvarar för beredningen.

Sammansättningen som avgör ärendet ska på förhand göra sig förtrogen med det ärende som ska avgöras så pass grundligt att ärendet kan avgöras till alla delar vid beslutsförhandlingen.

45 § Muntlig sammanfattning

I slutet av beslutsförhandlingen ska sammansättningens ordförande ge en muntlig sammanfattning om vad som beslutats i ärendet.

46 § Upprättande av förslag till avgörande

I ärenden som avgörs på föredragning upprättar föredragande ett förslag till avgörande. Om föredraganden vid hovrätten föredrar ärendet, ska den ledamot som ansvarar för beredningen vid behov bistå föredraganden i upprättandet av förslag till avgörande.

Om omröstning har ordnats i ett ärende som en ledamot föredrar, upprättar han eller hon ett förslag till avgörande till den del som han eller hon är av samma åsikt om saken. De, som hör till majoriteten, överenskommer till övriga delar om upprättandet av förslag till avgörande.

Om ärendet avgörs vid huvudförhandling, ansvarar den medlem som ansvarar för beredningen också för upprättande av förslag till avgörande, såvida sammansättningen inte beslutar något annat. Beredaren kan bistå vid upprättandet av förslaget till avgörande.

47 § Upprättande av avgörande som liggare efter beslutsförhandlingen

Om ärendet i fråga om art eller omfattning tillåter det, kan ett avgörande som gjorts vid slutförhandlingen direkt upprättas som en liggare och undertecknas.

När förslaget till avgörande är klart, ska respektive ledamot granska det och göra sina egna ändringsförslag i förslaget till avgörande. Om ändringsförslaget i sak avviker från förhandlingsavgörandet, ska ordföranden delge förslaget till de övriga ledamöterna och föredraganden. Vid behov ska en ny förhandling hållas i ärendet.

Sammansättningen kan även granska förslaget till avgörande tillsammans så att förslaget till avgörande skickas samtidigt till alla för granskning.

47 a § Elektronisk cirkulation (ändring PBF nr 165/2020)

Förslaget till avgörande skickas till ledamöterna i sammansättningen på elektronisk väg. Även ändringar och anteckningar i förslaget till avgörande görs och skickas elektroniskt, såvida det inte är ändamålsenligt att använda någon annan metod på grund av att anteckningarna är få eller av någon annan orsak. Anvisningar om elektronisk cirkulation av förslag till avgöranden fastställs vid hovrätten.

48 § Avgörande som meddelas efter huvudförhandling

Om hovrättens avgörande meddelats genast efter huvudförhandlingen, gäller i fråga om upprättande och granskning av utkast till liggare i tillämpliga delar det som föreskrivs om förslag till avgörande. Expeditioner i ärendet ska skickas till parterna utan dröjsmål.

49 § Beslut om avgörandets ordalydelse

Ordföranden bestämmer ordalydelsen i hovrättens avgörande.

50 § Underskrift av handling

Expeditionen undertecknas av föredraganden, beredaren och en tjänsteman på rättskipningsavdelningen.

Meddelanden och anmälningar om ett rättskipningsärende görs av en ledamot, föredragande eller en tjänsteman på registratorskontoret eller rättskipningsavdelningen.

51 § Information till presidenten om ett kommande avgörande

Presidenten ska i god tid innan ett avgörande meddelas underrättas, om ärendet är sådant att det kan överföras till behandling i förstärkt sammansättning eller plenum. Presidenten ska också informeras innan ett avgörande meddelas, om ärendet är av större juridisk betydelse eller om det har väckt särskilt offentligt intresse.

52 § Pressmeddelanden om avgöranden

I fråga om pressmeddelanden iakttas hovrättens kommunikationsplan.

53 § Offentliggörande av avgöranden

Presidenten beslutar om offentliggörande av hovrättens avgöranden.

54 § Bestämmande av rättegångsavgift

Rättegångsavgiften bestäms av ärendets fördragande eller en ledamot i sammansättningen som deltagit i avgörandet. Om dessa har förhinder beslutar avdelningschefen vem som ska bestämma avgiften.

ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

55 § Tillsyn över tingsrätterna

Hovrätten utövar tillsyn över verksamheten i tingsrätterna som ingår i hovrättskretsen genom att regelbundet utföra inspektioner av tingsrätterna samt genom att vidta utredningsåtgärder på grund av omständigheter i en tingsrätts verksamhet som hovrätten fått vetskap om.

Inspektion av en tingsrätt utförs av de domare och föredragande vid hovrätten som förordnats till uppdraget. Tingsrätterna underrättas i god tid om tidpunkterna för regelmässiga inspektioner.

Vid inspektionerna utreds särskilt hur rättskipningsarbetet i allmänhet är ordnat vid tingsrätten, hur arbetet fördelas, behandlingstiderna, hur rättsskyddet tillgodoses i tingsrättens verksamhet, kundtjänsten samt tingsrättens funktionsförmåga. Vid inspektionerna hörs tingsrättens personal samt advokater, åklagare och andra myndigheter som har att göra med tingsrätten. Innan den berättelse som görs upp över inspektionen färdigställs, har tingsrätten rätt att framföra sin uppfattning om berättelsen.

Presidenten beslutar utifrån inspektionsberättelsen samt separat utförda utredningsåtgärder vilka åtgärder hovrätten måste vidta i ärendet.

56 § Iakttagande av kommunikationsplanen

Vid hovrätten iakttas den fastställda kommunikationsplanen.

57 § Kompletterande och avvikande föreskrifter

Presidenten kan meddela föreskrifter som kompletterar arbetsordningen. Av särskilda skäl kan presidenten också meddela föreskrifter som avviker från arbetsordningen.

58 § Ikraftträdande

Denna arbetsordning träder i kraft 1.4.2017. Den publiceras på hovrättens webbplats. Denna arbetsordning upphäver den arbetsordning som fastställdes 25.1.2006 och trädde i kraft 1.2.2006.

Ändringar:

- 19 § har ändrats från och med 1.4.2018 (presidentens beslut 15.3.2018, PBF nr 47/2018)

- 4 § 1–3 mom., 7 §, 9 § 1 mom., 13, 14, 24, 32 och 35 § har ändrats och 59 § har strukits från och med 6.3.2020 (presidentens beslut 6.3.2020, PBF nr 57/2020)

- 43 § har ändrats från och med 1.10.2020 (presidentens beslut 29.9.2020, PBF nr 165/2020)

- 47 a § har kompletterats från och med 1.10.2020 (presidentens beslut 29.9.2020, PBF nr 165/2020)

- 41 § har ändrats från och med 1.3.2021 (presidentens beslut 19.2.2021, PBF nr 33/2021)

- Bilagan gällande avdelningarnas rotlar har ändrats från och med 1.9.2021 (presidentens beslut 30.6.2021, PBF nr 149/2021)

- Bilagan om prioritetsordning har ändrats fr.o.m. 1.4.2022 (presidentens beslut 15.3.2022, PBF nr 64/2022)

- 39 § har ändrats från och med 13.10.2022 (presidentens beslut 13.10.2022, PBF nr 230/2022)

- 2 § har ändrats från och med 28.2.2023 (presidentens beslut 4.4.2023, PBF nr HHO/44/2023)

- 13 § har ändrats från och med 28.2.2023 (presidentens beslut 4.4.2023, PBF nr HHO/44/2023)

- Bilagan om prioritetsordning har ändrats fr.o.m. 13.11.2023 (presidentens beslut 7.11.2023, PBF nr HHO/671/2023)

- Bilagan om prioritetsordning har ändrats fr.o.m. 21.3.2024 (presidentens beslut 20.3.2024, PBF nr HHO/1173/2023)

- 9§, 10 §, 20 § och bilagan om prioritetsordning har ändrats fr.o.m. 29.4.2024 (presidentens beslut 29.4.2024, PBF nr HHO/2003/2024)

- 8 §, 33 § 1 mom. och bilagan om prioritetsordning har ändrats fr.o.m. 24.10.2024 (presidentens beslut 24.10.2024, PBF nr HHO/5455/2024)

- 19 § har ändrats från och med 22.5.2025 (presidentens beslut 22.5.2025, PBF nr HHO/2264/2025)

- 5 § och bilagan om prioritetsordning har ändrats från och med 24.6.2025 (presidentens beslut 24.6.2025, PBF nr HHO/2991/2025)