Förvaltningsdomstolen underkände antagningsförfarande till yrkesgymnasiet som diskriminerande

Förvaltningsdomstolen har idag 24.5.2016 avgjort de besvär som anförts av en sökande till Ålands yrkesgymnasium inför läsåret 2015–2016. Ärendet har tidigare uppmärksammats i media.

Domstolen prövade besvär över gymnasiets antagning av studerande till yrkesgymnasiets program för informations- och kommunikationsteknik. Ändringssökanden hade haft anpassad lärokurs i grundskolan och var därför enligt regelverket för antagning utesluten ur det samåländska antagningssystemet. Det enda alternativet var att söka till programmet enligt s.k. individuell prövning. Gymnasiet hade på basis av samtliga prövningsresultat beslutat att inte anta någon sökande enligt prövning till programmet i fråga. Ändringssökanden ansåg att förfarandet varit diskriminerande och yrkande på att beredas plats på utbildningen enligt samma grunder som andra sökanden.

Förvaltningsdomstolen konstaterade att lagstiftningen inte ger individer en obegränsad frihet att välja inriktningen för sin gymnasieutbildning. Landskapsregeringen har rätt att fastställa grunder för antagningen som gymnasiet ska iaktta. Samtidigt förutsätter ändå landskapets gymnasielag tillsammans med grundlagen att alla säkerställs lika möjligheter till antagning enligt sin förmåga och sina särskilda behov och att oproportionella hinder inte ställs på basis av hälsotillstånd eller funktionsnedsättning. Att landskapets regelverk uteslöt sökande med anpassad lärokurs i grundskolan från det allmänna ansökningsförfarandet kunde inte anses kategoriskt grundlagsvidrigt, utan det avgörande är huruvida förfarandet som helhet kan anses godtagbart och särbehandlingen följaktligen inte utgör diskriminering.

Förvaltningsdomstolen fann flera problematiska punkter i den individuella prövningen. Prövningsförfarandet var oreglerat som system och det framgick inte heller att några tydliga bedömningskriterier skulle ha iakttagits i ändringssökandens fall. Ändringssökanden hade bl.a. bedömts med tanke på sociala färdigheter i kundservicesituationer, vilket inte bedöms skilt i fråga om sökanden i det allmänna ansökningsförfarandet. Domstolens slutsats var att ändringssökanden på grund av den funktionsnedsättning som föranlett anpassning av grundskolans lärokurs i praktiken hade varit tvungen att underkasta sig ett förfarande som sammantaget inte innefattade tillräckliga garantier för att utesluta godtycke eller diskriminering i förhållande till ordinarie sökande. Det nekande antagningsbeslutet hade tillkommit genom ett lagstridigt förfarande.

De aktuella bristerna i antagningssystemet var sådana som inte kunde korrigeras av domstolen i lagstiftarens ställe. Ärendet återförvisades för att göra om den individuella prövningen för ändringssökandens del. Gymnasiet har att bestämma hur den använder sin prövningsrätt för att uppfylla de krav som följer av grundlagen.

Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.